muttrar och fördömer

Levereras 20 augusti.

Andra bloggar om: Nokia e90

Kan någon vänlig själ tala om hur man får råd med en sån här telefon som har fått den här recensionen? Vill ha! På något sätt känns det som att jag har förtjänat den telefonen efter att ha traglat mig igenom en massa telefoner i samma serie.

Andra bloggar om: Nokia e90, nokia, communicator, mobiltelefon

Häromveckan bestämde sig sarisen digitalkamera för att gå sönder helt apropå. Nu står vi inför valet att laga den för en herrans massa pengar eller att köpa en ny för lite fler pengar. Om vi ska köpa en ny; vilken ska vi köpa? Vad har ni och hur funkar den? Vad ska vi inte köpa?

Jag och sarisen spenderade en timme i köpkvarteren på Krukmakargatan 24-26 där Nitty Gritty, Carhartt, Fred Perry och APC hade slutspurt på rean. 70% är inte kattskit och vi brände inte alls så mycket pengar som man kunde tro när vi knallade hem med tre stora kassar! Jag kunde lägga vantarna på fin kofta med matchande halsduk, men var inte tillräckligt liten för fin kavaj med matchande keps.
När vi kom hem föll vi ihop på sängen och sov middag i typ två timmar. Sen drog jag iväg och fikade med världens bäste p.

Dagens feelgoodkänsla höll i sig när sarisen blängde på förintelsetemakväll på teven medan jag rände i tvättstugan och försökte få en dator att fungera (någon annans för en gångs skull).

Jag var relativt sval efter att ha läst de första rapporterna om iPhone men under kvällen har jag sett Steve Jobs presentation vid invigningen av Macworld. När min iPod till slut bestämmer sig för att dö så kommer jag med stor sannolikhet vilja ha en sån där manick. Även om jobbet tycker att jag ska använda deras telefon. Jag hoppas bara då på att gigabyten har blivit lite fler då, 8 gigabyte är lite i minsta laget. Men allt annat verkar himla gulligt. Däremot stör jag mig på hur Jobs alltid höjer självklarheter till skyarna; typ att man kan klicka på en bild och lägga den som wallpaper, eller att man synkar telefonens kontaktlista med den i datorn. Foka på det som är bra och nytt så utgår nog publiken från att de grundläggande funktionerna finns där. Dessutom kommer jag inte vara helförtjust i att knytas ännu mer till iTunes.

Andra bloggar om: iPhone, Steve Jobs, iTunes

Jag var hos doktorn med den lille idag. Eftersom jag har osviklig förmåga att glömma allt som doktorer säger - liksom jag alltid glömmer vägbeskrivningar och vad jag skulle köpa på Konsum - var jag noga med att skriva ned det hon sa på min nya Nokia e61 som jobbet försett mig med.

När jag kom hem upptäckte jag att telefonen lös i väskan. För säkerhets skull kollade jag loggen och såg att jag lyckats skicka ett sms till en av mina nya medarbetare, en kille som jag ännu knappt hunnit tala med. Naturligtvis visade det sig att programmet som man antecknar i i telefonen har en sändfunktion. Naturligtvis är det så att om man trycker på samma knapp 10 gånger på telefonen så

1. öppnas anteckningsprogrammet
2. öppnas senast antecknade anteckning
3. öppnas sändmenyn
4. öppnas alternativet “sänd via SMS”
5. skapas ett sms som innehåller aktuell anteckning
6. öppnas rutan “lägg till mottagare”
7. öppnas adressboken
8. markeras det första namnet i adressboken
9. accepteras det första namnet i adressboken
10. skickas sms:et till personen som innehar det första namnet i adressboken

Det finns enormt många varianter som Nokia kunde ha ordnat det på så att ovanstående serie av händelser aldrig inträffar. Vad hände förresten med det automatiska knapplåset? Jag har haft sånt på alla mina telefoner sen typ 1996, men på den här ska man glatt komma ihåg att låsa varje gång. Vilket jag inte gör.

Nåja. Den stackars medarbetaren fick således lära känna sin nye chef ordentligt när han mottog följande meddelande:

Höger öra lite rött

vänster öra rött och

zlymfkörtlar

lungarna bra

halsen

nässpray eller näsdroppar öppnar kanalen mellan hals och innerörat och jämnar ut trycket

alvedon 250 ocg 60 = 310mg 7ar sjätte timme.

trycket ökar när han ligger ned.

bäir yhan sämre ocf får feber rår han komma tillbaka och få pene idag och till söndag kväll.

Jag skulle bara sitta uppe en stund efter att pojken somnat. Istället hamnade jag framför Steve Jobs presentation av en massa uppdaterade iPodar och iTunes 7 och nya iTV. I en timme och tjugo minuter. Och det värsta är att jag låter mig köpas. Inte av iPodarna, inte ens den lilla lilla shufflen men väl av iTunes skivomslagsvisningsläge och framförallt av itv. Vill ha en sån.

Uppdatering kl 01.40: Jag vill inte ha någonting datoraktigt överhuvudtaget.

Det spelar ingen roll vad ni säger.
En sån här är fortfarande mitt senaste vill ha.

Så här skulle jag kunna revidera sommarens önskelista

• Ett par knulpsandaler inkl. skavsårsplåster
• Ett par schyssta sneakers. Jag tänker ge mig ut på hal bloggis nu och skrika JAG HATAR CONVERSE! Mer om det i ett annat blogginlägg.
• Ett par snygga - tjena - shorts
  
  
• Ett par xoor
  

Knulpsandalerna lyser fortfarande med sin frånvaro, liksom schyssta sneakers. Jag knallar fortfarande (svärandes) omkring i mina bruna converse.

Idag har jag, trots inte särskilt minskad sjukdomsbild, varit och slutprovat och bokat bröllopskostym hos trevliga och duktiga Uppklädd vid Gullmarsplan. Väl där ringde kollega som blivit sjuk. Vissa saker måste göras och eftersom jag stod på benen for jag förbi jobbet för att fixa det som skulle fixas.

Feberyra gjorde att jag hade svårt att foka på uppgiften i kombination med ekonomens idoga arbete kom jag ganska sen från arbetsplatsen.

Nu när jag kommit igång med cyklandet igen börjar jag sakna möjligheten att lyssna på ipoden. Jag vill inte ha hörlurar i öronen när jag bränner Hornsgatan fram med ungen i barnsadeln. Så jag började så smått acceptera att det får bli musikfritt.

Tills nu. Jag hade en idé om hur det skulle vara och nu har jag knäckt det. Man tar helt enkelt en Universal iPod Mount Kit for Bicycles and Helicopters och kopplar in någon form av sunkig högtalare, till exempel en PodWave.

Förutsatt att högtalarna har lagom med kräm i sig - är det nån som vet hur högt 500mW power output per channel for exceptional stereo sound låter? - så borde jag nog kunna höra Four Tops sjunga If I Where a Carpenter även i fortsättningen.

För någon halvmånad sedan så köpte jag den här på ebay.

I veckan gick jag och barnet ned till kemtvätten för att hämta den. Till barnets förtjusning visade det sig att skeppet i fråga var skitstort.

Nu vet jag inte var jag ska ha det. Sarisen var måttligt road av min idé att återskapa Death Starscenen i vardagsrummet.

En person på jobbet fick en i födelsedagspresent och då blev jag sugen. Nu har jag kollat upp det och en digitalram är mitt senaste vill ha.

Jag vet inte om det är för att det står Star Wars på den eller för att den kostar 1 599.99 dollars eller för att den har en Death Star moon phase indicator men jag vill ha den här.

jag har redan försökt förmå p och sarisen att avblåsa det hela, utan resultat. om ingen gör något finns det en böverhängande risk att jag köper en kostym på rea. från günters. jag behöver hjälp! ring och stoppa mig!

Jag lyckades få sarisen med mig i det fortsatta arbetet med att städa ur klädkammaren. En bunt gamla fotografier avslöjade att jag hade exakt samma kläder för fyra fem år sedan som jag har idag. Inte likadana utan samma plagg. Jag har länge levt i föreställningen om att jag fortfarande har full koll och god smak, men att jag just idag är lite sunkigt klädd. Nu jag fattar jag att jag möjligen hade full koll och god smak för fem år sen. Och jag kan knappt komma ihåg att jag köpt några kläder utöver ett fåtal jeans, strumpor och kalsonger sen dvärgen föddes.

Nu sitter jag bara i förorten, dricker folköl och blir tjockare och tjockare. Vi ses på andra sidan!

torsdagen var en riktigt tung dag. jag och två kollegor fick skäll av chefen och vi är alla inne i en jävligt jobbig period så vi tog det rätt hårt allihop. alla tre lyckades vi dock mana fram lite mod och skällde tillbaka. egentligen hade jag ett inbokat möte med chefen men det mötet fick strykas för att istället ha ett verksamhetsmöte. jag var sen tvungen att ställa in ett möte med en medarbetare för att jag mådde för dåligt.

på eftermiddagen kom chefen in och undrade hur det var med mig. under fyrtio minuter talade jag om för chefen hur det var med mig och hur jag tycker att det står till med vårt företag och vilka förbättringsåtgärder som finns. det var fan inte lätt och flera gånger började fontänerna ovanför näsan forsa. jag hörde senare att chefen verkade lite kantstött på mötet hon var på efteråt. kanske har jag lyckats förmedla något… därefter hämtade jag barnet och försökte hålla masken. sarisen var på bio med bästis så jag gjorde mitt bästa för att roa barnet.

fredagen var ledig dag, men jag hade tänkt gå på koncernens storstilade årsmöte som började halv två. efter att ha lämnat barnet på dagis kändes det som en blöt filt lades över huvudet. det kändes som om jag var i chock eller nått, som om hela kinderna var fyllda med tårar och vad som helst kunde få mig att falla i bitar. jag lyckades ta mig hem och satt sedan framför datorn och komasurfade till klockan var typ kvart i ett och sls reseplanerare berättade att jag skulle missa mötet. jag hade två minuter till godo när jag kom fram. mötet var lagom intetsägande och jag varken vill eller kan återberätta vad som sades. därefter var det julfest med världshistoriens sämsta mat. ryktena sade att köttmaten var minst lika dålig, men det hjälper liksom inte. jag lyckades som vanligt klämma i mig alldeles för många enheter alkohol. jag tror dock inte att jag gjorde något värre än att uppvisa ett sjuhelvetes gott humör - jag har ingen aning var det kom ifrån. det dansades och stagedivades och röktes. chefen som jag hade samtalat med tidigare visade sig på styva linan när det kom till att undvika mig.

Fint minne från i somras

hemkommen efter långt möte med chefen. två timmars övertid bidde det. nu kommer dock min stress minska. precis som tage danielssons studenter skriver de franska glosorna som dom låter och sedan uttalar glosorna som det står ska jag nu skriva ned det jag ska göra och sedan göra det som står skrivet. hur enkelt som helst. på väg hem mötte jag sarisen på konsum. hon hade hämtat ut ett paket jag fått hos knäppa kemtvätten i gröndal.
Det var en liten Gamorrean guard som såg ut så här
och som fick en finfin plats i hyllan. Så blev man pigg igen!